Svensk ordbok 2009, webbversion

ar`mbåga sig verb armbågade armbågat arm|­båg·ar●vanligen med partikel, särsk.fram bana sig väg med hjälp av arm­bågarna särsk. i folk­trängsel sociol.de lyckades armbåga sig fram till en bra plats nära scenen○äv. bildligtarmbåga sig fram till en chefs­postarmbåga sig (fram) (till ngn/ngt)sedan 1771Subst.:vbid1-107200armbågande